Söndag, musikens dag.

Ja då var det Söndag igen, och folk som känner mig vet hur mycket jag brukar gnälla om hur tråkiga Söndagar är b.la. på grund av att det bara är ren skit på TV och man vet att man ska upp tidigt imorgon. Men! Jag har nu duktig som jag är kommit på att man kan fördriva denna djävulsdag med att lyssna igenom samt införskaffa ny trevlig och intressant musik.

Som vi alla vet så förgyller ju musik tillvaron en hel del, och varför inte dra nytta av detta? Så i sann framåtsträvaranda tar jag första steget mot vad förhoppningsvis blir en ny trend(Ialla fall tills vem det nu är som lägger TV-tablåerna vaknar upp)!.

Och eftersom det detta året och i slutet av förra året släpptes en hel del riktigt vass musik så tänker jag tipsa om några stycken.

Nummero uno:

Looptroop Rockers - Good Things

Ja, då var det äntligen här! Looptroop som numera kallar sig för Looptroop Rockers eftersom cos.M.I.C har bestämt sig för att lägga ner musiken på obestämd tid, vilket man kan tycka är förjävligt men jag lever på hoppet att han inser sitt misstag snart. Och jag erkänner jag trodde inte att det skulle bli alls lika bra utan honom, självklart Promoe och Supreme är i toppklass men jag va rädd att dom skulle tappa det där "Looptroop" soundet. Men ack så fel man kan ha! Denna skivan är i toppklass. Det är ett sånt där riktigt feel-good album som passar så jävla bra in nu när sommaren närmar sig och solen har visat sig en hel del.

Jag vill hävda att detta är i klass med The Struggle Continues, men med ett helt annat sound. Detta albumet ger dig allt, det gamla Looptroop soundet(Marinate, Family First, Rome), lite av Promoes solo sound(Trance Fat, Ginger&Lemon) och en hel del nytt och exprimentiellt som vi kan tacka Embee för(Naive, Al Mazika, The Busyness, Stains). Denna skivan har lite av varje, lite aggressivt, lite seriöst och politiskt och en hel massa glatt. Och dessutom en skön cover på Bon Jovi's Living on a prayer med tillhörande egen version Praying on a liver.

Detta är verkligen en riktigt jävla bra skiva. Så se till att skaffa den! Och för er andra som saknar cos.M.I.C. precis som jag så är han faktiskt med på en låt(Al Mazika) så have faith.


Nummer två till rakning:

Chords - Thing's we do for thing's

Yes då har vi nummer två på hiphop sidan nämligen Chords och hans andra album. Detta albumet har jag längtat efter sen jag lyssnade på hans förra album(The Garden Around the Masnion) för första gången och jag var beredd på ett sylvasst album med det som jag tycker Chords gör bäst. Men oj vad jag blev förvånad när jag snurra denna skivan för första gången, Chords har helt droppat sin aggressiva MC stil och den där sköna chillrappen och övergått till ett mycket mer Soul/Jazz sound. Visst han rimmar en del fortfarande och så men det är en helt ny grej. Och i början gillade jag det inte alls, jag ville ju ha ett nytt "Garden" och ville bara spy i princip. Men nu med lite tid så har det vuxit en hel del, jag tycker fortfarande att det förra va bättre, men detta är helt ok. Det är också här en sån feel-good känsla över hela albumet, och det är väl bra. Men Jens om du läser detta, snälla till nästa gång vill jag ha lite mer av det gamla igen.

En sak som ialla fall håller i och är bra är att han kör mycket med att ha med Timbuktu på låtar, fortsätt med det.

Av låtarna så kan jag rekommendera "When night time comes", "No time like the Present" samt "Blind to the Fact".


Tredje och sist för denna gången är faktiskt en gammal goding nämligen:

King Diamond - The Graveyard

Ja är man ett metalfan så hoppas jag att man inte undgått kungen(haha) av conceptalbums och extrem röstförändring. Detta är Diamonds sjunde studio album under eget namn och släpptes 1996. Precis som allt annat är det ett conceptalbum vilket i kort mening betyder att hela skivan berättar en historia. I detta fallet är historien som följer...

Storyn berättas ur Diamonds perspektiv alltså ur ett första persons perspektiv. Det börjar med att Diamond kommer på Borgmästare McKenzie när han förgriper sig på sin dotter(The Graveyard), och han går till polisen men borgmästaren vidhåller att Diamond är galen och får honom inslängd på mentalsjukhus(Black Hill Sanatarium). Efter att ha varit inlåst i flera år så planerar Diamond att han ska fly(Waiting). Han lyckas med detta och flyr sedan undan polisen genom att dra sig undan till stadens kyrkogård. Nu är han mentalt förstörd och har blivit galen på riktigt, som en effekt av detta gömmer han sig på kyrkogården och mördar förbipasserande. Sedan har han fått för sig att om man hugger av huvudet på någon som är död så kan hans/hennes själ inte gå vidare, självklart måste han också göra detta så det slutar med att han har en del av just huvuden(Head on the Wall).

Nu börjar Diamond planera sin hämnd på borgmästaren. Detta slutar i att han kommer på att han ska lura dennes dotter till kyrkogården(I'm not a stranger) och sedan få borgmästaren att komma till hennes räddning. Planen är då att han ska gräva ner dottern vid namn Lucy, men då gräva sju gravar(Digging Graves) så att borgmästaren måste chansa och rädda henne. Så han gör upp med borgmästaren om att dom ska mötas(Meet Me at Midnight). Så han begraver Lucy levande(Sleep tight little baby) och väntar på McKenzie. McKenzie kommer mycket riktigt vid midnatt och Diamond möter honom och föklarar läget. Han förklarar vidare att dom ska leka en liten lek(Trick or Treat) som går ut på att han sätter ögonbindel på McKenzie som sedan ska chansa och gräva upp sin döende dotter. Sedan släpper Diamond iväg Lucy medans han har kvar McKenzie fastbunden och klar nere i en grav(Up from the grave, Iam). Där förkunnar han att han är jury, domare och advokat och dömer McKenzie till en långsam död. Det hela slutar med att Diamond blir halshuggen av en glasbit och Lucy då tar upp hans huvud och stoppar det i ryggsäcken(Lucy Forever)...


Så ptja, mitt råd? Lyssna igenom skivan!


Thats it for now folks! Peace!